Ostindiska Kompaniet

Sveriges största webbsajt om Ostindiska Kompaniet

Asiatisk Kompagni i Köpenhamn

Danska Ostindiska kompaniet var två olika kompanier, först ett äldre med namn Ostindisk Kompagni. Detta bolag gick inte så bra och 1729 upphörde det slutligen efter att flera gånger ha ställt in sin verksamhet. 1730 skapades ett nytt bolag, delvis med kapital från de personer som stått bakom Oostendekompaniet. Det danska kompaniet som fick namnet Asiatisk Kompagni var alltså ett slags systerbolag till Svenska Ostindiska Kompaniet. Asiatisk Kompagni blev betydligt framgångsrikare än sin föregångare. Främst på grund av handel med te på samma sätt som det svenska bolaget.

Från 1732 hade Asiatisk Kompagni monopol på handeln med Indien och Ostasien. Kompaniet fick ansvaret för skötseln av kolonin Tranquebar. Dessutom upprättades Frederiksnagore (Serampore) i Bengalen och Calicut samt Collage (Kolachal, Colachel) på Malabarkusten. Monopolet skulle vara bolagets i 40 år. Monopolet när det gällde handel med Indien upphörde 1772 medan monopolet med handel på Kina varade tills bolaget upplöstes 1844. 1777 övertog danska staten skötseln av de indiska kolonierna.

Några av direktörerna i Asiatisk Kompagni.

1730-1739: Gregorius Klauman
1736-1746: Michael Fabritius
1739-1752: Olfert Fas Fischer
1745-1754: Peter van Hurk
1750-1771: Adam Gottlob Moltke, præsident
1770-1775: John Brown
????-???? : de Coninck
1772-1775: Niels Ryberg
1772-1784: Conrad Alexander Fabritius de Tengnagel (son till Michael Fabritius)
1773-1775: Peder Hoppe
17??-1777: Georg Elphinston
1779-1784: Niels Ryberg (igen)
1779-1785: John Brown (igen)
1783-1792: Erich Erichsen
1792-1811: Carsten Anker, 1. direktør
1812-1819: Christian Klingberg, justitsdirektør
1819-1843: Friederich Christian Schäffer, justitsdirektør
1837-1843: William Frederik Duntzfelt, handelskyndig direktør

Det danska kompaniets mest framgångrika period inträffade lite senare än det svenska bolagets mest framgångsrika period. Mellan 1772 och 1792 blomstrade det danska kompaniet och det var handeln med Kina och med te som var den mest lönsamma verksamheten. Framförallt var handeln lönsam åren 1778-83 under det US-amerikanska frihetskriget. 1784 tog emellertid Storbritannien bor de extrema skatterna på te och tesmugglingen som det danska bolaget levde på upphörde omedelbart att vara lönsam. Det danska kompaniet gjorde också stora förtjänster under den franska revolutionen, vilket det svenska kompaniet inte gjorde.

Guvernörer i Tranquebar under Asiatisk Kompagnis tid

Diderich Mühlenport (1730-1733)
Poul Krisk Panck (1733-1741)
Ivar Bonsack (1741-1744)
Hans Ernst Bonsack (1744-1754)
Hans Georg Krog (1754-1759)
Christian Frederik Høyer (1759-1760)
Herman Jacob Forck (1760-1761)
Hermann Abbestée (1761-1775)
David Brown (1775-1779)

I samband med Napoleonkrigen beslagtog britterna större delen av Danmarks flotta och blockerade de viktiga handelsstäderna i de danska hertigdömena Slesvig och Holstein, exempelvis Altona. Precis som all annan dansk sjöfart drabbades Asiatisk Kompagni hårt och kompaniets lönsamma dagar var slutgiltigt över år 1807. Sista fartyget skickades ut 1833 och kompaniet upplöstes 1844.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Emden Company

Emden Company var ett kortvarigt men mycket lönsamt ostindiskt kompani hemmahörande i Preussen, närmare bestämt i staden Emden vid den tyska nordsjökusten. Emden inklusive hela Ostfriesland annekterades av Preussen år 1744. Bolaget vars fulla namn var Königlich Preußische Asiatische Compagnie in Emden nach Canton und China (KPAC)  fick sitt privilegium år 1750, utfärdat till handlaren Heinrich Thomas Stuart i Amsterdam. Bolaget grundades 1751 och påbörjade sin verksamhet 1752

Precis som när det gällde Oostendekompaniet, Svenska Ostindiska Kompaniet, Asiatisk Kompagni i Danmark och Triestekompaniet så var handelshus i Antwerpen stora investerare. I Emden Company ägde nederländska och flamländska handelsmän ungefär 50% av kapitalet och aktierna. Allra mest ägde Emmanuel van Ertborn (1716-91) från Antwerpen (men född i Mechelen) som innehade 705 av totalt 1 722 aktier. En annan investerare var Jean François Michel (1697 – 1772) från Mechelen.

Kompaniet i Emden existerade bara i 5 år då Ostfriesland år 1757 invaderades och ockuperades av franska trupper under sjuårskriget. Sammanlagt hade kompaniet 4 fartyg som hann åka på 6 resor till Kanton. Inget fartyg gick under och alla resor gick med stor vinst. Sista resan avslutades 1757 i Plymouth i England istället för i Emden. 1758 intogs staden av brittiska trupper som använde den som en bas för kriget i Westfalen.

Vid den franska ockupationen av Emden flyttade direktören för kompaniet, Johann Gottfried Teegel, till nederländska Delfzijl. 1765 upplöstes kompaniet slutgiltigt.

Det innebar dock inte att handeln på Ostindien upphörde i Tyskland. Det fanns nämligen också en privat handel utanför kompanierna. Denna handel finansierades främst av köpmän i Hamburg. Redan på 1730-talet deltog dock hamburgköpmän i Ostindienhandeln genom att finansiera och utrusta fartyg som seglade för Oostendekompaniet. Hamburgköpmännen utrustade och finansierade också fartyg från danska hamnar som inte seglade för det danska Asiatiska Kompaniet. Dessa seglade främst från hamnar i de danska hertigdömena Slesvig och Holstein som Åbenrå, Slesvig och Altona.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Sveriges största webbsajt om Svenska Ostindiska Kompaniet

Det gamla Göteborg är den webbsajt som har överlägset mest artiklar, information och länkar om det Svenska Ostindiska Kompaniet.

Betydligt mer än sajter som Ostindiska Kompaniet där i stort sett inget postats på flera år, Grilliana (som dock har ett annat syfte än att berätta om Ostindiska Kompaniet),

Det finns dock ett antal sajter där originalmaterial finns utlagt. Det är dock i allmänhet bara digitaliserat i form av bilder som det gjorts pdf-filer av. Mycket lite är ocr-lästa så att det blivit lättillgänglig digital text på det sätt om Projekt Runeberg ger tillgång till gamla texter.

En sådan sajt finns på Göteborgs Universitet och den innehåller journaler, skeppsrullor, dagböcker, räkenskapsböcker och en massa annat. Sökfunktionen är dock rätt usel och det går inte att hitta namn som faktiskt finns i deras databas med hjälp av den (exempelvis Gustaf Henrik Virgin som inte går att hitta genom att söka på Virgin eller Wirgin), dessutom har ingen gått igenom namnen, för flera personer finns som flera poster och välkända historiska personer i Göteborg står som okända. Ett exempel på det senare är Niclas Björnberg.

En annan sajt är Nordiska Museets sajt om Ostindiska Kompaniet som innefattar bevarade handlingar från kompaniets faktori i Kanton och från Jean Abraham Grills affärsverksamhet och arbete för Ostindiska Kompaniet. Dessutom material om Frimurarordens verksamhet i Kanton, Göteborg och ombord.

Kungliga bibliotekets hemsida finns ett fåtal dokument digitaliserade.

Uppsala Universitet länkar för sin del till dokument som finns på Göteborgs Universitets och KB:s sajter.

De arkiv som finns i den verkliga världen är:

Göteborgs stadsmuseum:
Svenska Ostindiska kompaniets arkiv, ämnesordnade handlingar och liggare

Göteborgs universitetsbibliotek
Svenska Ostindiska kompaniets arkiv, ca 1700-1817, 16 vol.

Sjöfartsmuseet:
Svenska Ostindiska kompaniets arkiv, liggare och skeppsjournaler

KALMAR

Kalmar stadsbibliotek:
Svenska Ostindiska kompaniets arkiv, skeppet Adolf Fredrik, dagböcker

STOCKHOLM

Kungl. biblioteket:
Dagböcker och skeppsjournaler från resor med det svenska ostindiska kompaniet från den första och andra oktrojen (1731-1746 och 1746-1766) samt från åren 1799-1801.

Kungliga Vetenskapsakademien:
Svenska Ostindiska kompaniets arkiv, skeppsdagböcker

Nordiska museet:
Godegårdsarkivet, Ostindiska kompaniet, 21 vol.

Riksarkivet:
Enskilda arkiv i kommerskollegiets arkiv, Ostindiska kompaniet, försäljningsböcker 1733-1759, 21 vol.
Handel och sjöfart, Ostindiska kompanierna 1600-talet t. o. m. 1800-talet ,(vol. 52-56).

UPPSALA

Uppsala universitetsbibliotek:
Svenska Ostindiska kompaniets arkiv, journaler och liggare

Det gamla Göteborg är i slutändan dock Sveriges och därmed också världens största webbsajt med lättillgänglig och sökbar information om Svenska Ostindiska Kompaniet även om det material och de artiklar bygger på originalmaterial som finns på andra håll, däribland i ett flertal publicerade böcker om Svenska Ostindiska Kompaniet. Det finns artiklar om en mängd skepp med information om vad som hände skeppen före och efter Kompani-tiden, artiklar om de flesta kaptener, superkargörer, direktörer, en del fältskärer, skeppspräster och styrmän.

Läs mer:

Skriftliga källor (ett urval):

Sven T. Kjellberg, Svenska Ostindiska Compagnierna, 1974
Historiska Museet, Ostindiefararen Göteborg, häfte 1992
Tore Frängsmyr, Ostindiska Kompaniet, 1976
Ivan Lind, Göteborgs Handel och Sjöfart 1637-1920, 1923
Carl. A Tiselius, Göteborg under kontinentaltiden 1808-1810, 1935
Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
G. Bodman, Göteborgs äldre industri, 1923
Eskil Olán, Ostindiska Compagniets Saga, 1920
H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs äldre historia, 1919
C.R.A. Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923
Gudrun Nyberg, Clas Alströmer, 2011
Birgit Lunelund, Petter Johan Bladh och Svenska Ostindiska Compagniet, 1940
Robert Hermansson, Det stora svenska äventyret, 2003
Ostindiska kompaniet – affärer och föremål, 2000
Per Forsberg, Ostindiska kompaniet, några studier, 2015
Martin Åberg, Svenska handelskapitalism, – ett dynamiskt element i frihetstidens samhälle?, 1988
Christian Konincx, The first and second charters of the Swedish East India Company 1731-66, 1980
Hanna Hodacs & Leos Müller, European market for tea and the Swedish East India Company, c. 1730-1760,
Leos Müller, Svenska Ostindiska kompaniet — Sveriges framgångsrikaste företag i tesmuggling, 2008
Per Forsberg, Lars Melchior, Ulf Andersson, Ostindiefararen Götheborg 1738-45, 2014
S Bertil Olsson, Swenska Ost-Indiska Compagniets Fältskärer, 2012
David Dickson, Jan Parmentier, Jane H. Ohlmeyer, Irish and Scottish Mercantile Networks in Europe and Overseas in the Seventeenth and Eighteenth Centuries, 2007
Angela McCarthy, A Global Clan: Scottish Migrant Networks and Identity since the Eighteenth Century, 2006
Felicia Gottmann,Hanna Hodacs,Chris Nierstrasz, Goods from the East, 1600-1800: Trading Eurasia, 2015
Hanna Hodacs, Silk and Tea in the North: Scandinavian Trade and the Market for Asian Goods in the Eighteenth-Century Europe, 2016

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén